Happ.
Semestern var underbar. Och tyvärr ett minne blott. Snart slutar jag och då ska jag träffa syster som är nyss hemkommen från Gotland. Sen ska jag kavla upp ärmarna och smell the cappucino.
Tunisien dårå
Turkietbokningen studsade tillbaka gång efter annan och jag ringde upp Detur som deklarerade att det bara fanns en plats kvar på flyget och inte två.
Har nu bokat en resa till Tunisien istället och känner mig väldigt laddad. Så nu är det bara att vira turbanen och fara!
Men först Gotland såklart, inte fy skam.
Semestermoodet börjar äntligen infinna sig big time. Gillar´t!
Tvekan om Turkiet?
Sitter med en Turkietresa typ ett knapptryck bort, och stänger ner fönstret. Pojkvän gav mig fria händer att boka i princip vadsomhelst under en miljon. I natt åker vi till Gotland och jag har en känsla av att om man ska boka en sista minuten i sista minuten (höhö) kommer priserna vara skyhöga om det ens finns en enda resa kvar i detta regn-rädda svennebanan land. "Det är väldigt urplockat" sa de när jag ringde för att dubbelkolla om rum/lägenhet inkluderar faciliteter som WC o dusch. Det gjorde det. Ännu har jag inte bokat utan mesigt ringt pojkvän för ytterligare bekräftelse på att det verkar bra. Vi bestämde oss för att avvakta tills jag kommer tillbaka från frukostdejt med E.
Ska snart träffa henne på ett pensionärsfik vid centrum, vilket passar oss ypperligt med tanke på att vi båda är uppe i ottan och har hunnit med 3/4 av dagens bestyr innan klockan slagit tio.
Igårkväll åkte jag o H till Söder och åt grekisk mat på en mysig uteservering. Var som vanligt ofantligt trevligt och hade det inte varit för att H jobbar idag hade det nog kunnat fortsätta inpå småtimmarna. Vi har verkligen en förmåga att bryta ner allt och inget till aldrig sinande molelkyler vilket är otroligt tillfredställande.
Ne, nu ska jag googla på Belek och sedan pipa iväg och låta kaffesmörgås tarmen få sitt.
Bruno
Vet inte riktigt hur jag ska beskriva den. Visst skrattade jag, men om det var på grund av att den var rolig eller allmän genans kan jag inte svara på. Se den inte med mamma eller Gud förbjude pappa bara.
Det var champagneflaska i röven och en i sidled viftande lem right in your face, men skrattar det gör man som sagt.
Klev upp med tuppen även imorse med anledning av att någon bestämt att vattnet ska vara avstängt från åtta till fyra.
Ska ut till Dandy med syster och sedan träffa P som är hemma från Aussie en kort period och ville helst hinna duscha, borsta och brygga kaffe innan jag berövades på det annars så självklara vattnet. Vred hoppfullt på kranen åtta sharp i tron om att de kanske inte handlade om milli sekunders exakthet, men när kranen fräste aggressivt mot min öppna handflata förstod jag att det visst gjorde det.
Det är klarblå himmel ute. Detta borde rimligtvis påverka sista minuten resornas priser nedåt. Antar dock att det tar några dagar för folk att förlita sig på värmen, för nyss när jag kollade låg en spontan sista minuten till Santorini på 8798 sek.
Bargain!
Semester
Hursomhelst är det obetalbart underbart att få vara ledig om än lite förvirrande så här i början. Går hela tiden runt med en känsla av att ha glömt något, typ gå yill jobbet.
I helgen sprang jag en mil i kuperad terräng. Sedan gick jag ut med pojkvän, bästis och ett par gamla vänner. Det var alldeles fruktansvärt roligt (roligt som i roligt och roligt som i komiskt eftersom en av dem är helt galen på gränsen till vansinne). Det som var mindre roligt var att jag försökte dricka mer vin än mitt mini-format klarar av (dvs mer än ett, max två glas) och mådde klaustrofobiskt illa vid hemåkning och egentligen hela söndagen.
Försöker febrilt hitta en sista minuten resa att åka på om ett par veckor när jag och sambo kommer hem från föräldrapåhälsning på Gotland. Det går sådär faktiskt. Har efter ett helt livs skepsis gett vika för Turkiet och till och med Tunisien ( har hört att de konstant tallar en på håret och erbjuder kameler i utbyte mot lite skaninaviskt sällskap) och väntade mig att resebolagen skulle buga och tacka för min öppensinnlighet genom att erbjuda resor dit för en eller högst hundra kronor, med hotell. Tyvärr kostar det åtta, i bästa fall fem tusen att åka dit, så jag avvaktar och njuter av regnet så länge.
Det är inne det händer
Så istället för sommarvärme har jag sedan arbetsdagens slut legat på överkastet som en strandad och ömsom sovit ömsom gluttat i DN och lokaldelen.
Fick mail idag av en gammal kompis jag tappat kontakten med och blev lite glad lite trött över hennes engegemang i att återupprätta relationen. Mest glad. Hon hade till och med mailat min syster på facebook ( är de vänner där?!) i jakten på kontakt. Ännu en gång en hint om att jag missar en väsentlig del av nutidens bekväma umgängesform. Tragiskt men sant är att jag ibland känner mig aningen kufartad och utanför samhället sedan jag tog bort fejjan.
Samtidigt saknar jag inte ett dugg de random festinbjudningar och fikaförslag som droppade in från mellanstadieklassisar som ville låtsas ha mer vänner än verkligheten erbjöd. Hur kul är det att vara kuliss på en typ främlings inflyttningsfest liksom? Inte jätteroligt.
Dublin
Dublin är min nya favoritstad. Dublin är fint o jättehett.
Jag har varit där en gång förut, men det var flera år sedan och då kändes det klart mer skamfilat och aningen obehagligt.
Nu var Dublin bäst. Helt enkelt bäst.
Åkte dit över midsommarhelgen för att fira: Inte midsommar, utan H:s 25:e födelsedag med H (obviously!) hennes M och inte minst min älskade sambo. Det var helt sjukt lyckat och fruktansvärt roligt. Staden i sig har i princip allt ( utom ätbar mat då) och det går dessutom att ta sig runt till fots utan att få kramp i vaderna. Jag älskar nog weekend resor allra mest för det intensiva hinna-med-massor upplägget som verkligen passar min rastlösa personlighetstyp som guiness i en irländsk strupe (mohaha). Resan var en helt perfekt blandning av underbart galet sällskap, billig shopping, sevärdheter, delvis god mat ( ja, vi hittade faktiskt en restaurang-italiensk, som var riktigt bra) och fest.
Hs födelsedag firades med pompa o ståt på ett ganska foxy ställe med champagne o glada tillrop. Vi fick höra att på herrarnas toalett huserade en kostymklädd man som hjälpte till med att torka...händerna (!) på besökarna o var allmännt behjälplig i alla (o)tänkbara situationer. H o jag blev så nyfikna på mannen att vi var tvungna att "gå fel" dvs in på herrarnas för att få en skymt av pissoar-portern som log förnöjt åt det damiga besöket.
Hela resan var fantastisk tills vi anlände vid Dublin airport för att resa hem. Då fick vi veta att vi skulle betala massa stash för att vi bokat resan efter tjugonde maj. H pekade vänligt men bestämt på biljetten där det tydligt stod att resan bokats den tjugosjunde mars. M-A-R-S. Jag bad vänligt men bestämt surpuppan bakom disken att faktiskt läsa.
Hon mumlade något om att hon skulle kontakta en kollega och kom snart tillbaka med en ny idé om varför vi skulle betala. Nu hade vi tydligen bokat on-line check-in men inte checkat in on-line. H pekade vänligt men bestämt på biljetten som tydligt angav "Air-port check-in".
Här blev surpuppan desperat och skickade oss till en tjej i help-desken som såg allt annat än hjälpsam ut. Hon skulle"bevisa" att vi visst bokat on-line checkin genom att skriva ut vår bokning. Vi menade unisont på att biljetten fanns i Hs hand och inte behöver skrivas ut igen, för när ändrades innehållet liksom. Help-desk tjejen försvann in bakom okända kulisser och vi undrade om hon gått och bajsat, åt donoughts, tog en dusch eller rentav åkt hem innan hon kom tillbaka och mumlade att skrivaren inte fungerade.
Vi hade inte ens några väskor att checka in, bara handbagage, men betala skulle vi. Ohwell. Efter en stunds aningen hätskt argumenterande bytte tjejen strategi och väste att hon vägrade låta oss åka med, det var kört. Med de orden försvann hon med H:s just dragna kreditkort och lämnade oss kokande och nära nog gråtande av ilska. Till slut fick vi prata med chefen som helt uppenbart menade på att inga synpunkter på hennes personal eller för den delen omotiverade avgifter var accepterade. Pay or stay o håll framförallt käften. Typ så. I det här läget hade vi betalat men tvingades ändå knähunda o lyssna på "supervisorns" lilla uppläxning. Hon bestämde sig iallafall slutligen för att låta oss åka med (!!!!!!).
Helt sjukt. Skulle detta hända med något annat flygbolag? NEJ.
Vad hände med kunden har alltid rätt attityden eller åtminstone antydan till service minded?
Det här händer endast med ett flygbolag. Det stavas: R-Y-A-N A-I-R.
Oh well.
Nu tillbaka på hemmaplan, tröttare än typ ever. Men glad efter en finfin resa. Inte ens Ryan air kan ta det ifrån mig.
Löp-lycka
Men (there is always a but) som så ofta efter en intensiv period med mycket nytt o mycket lite sömn dippar jag ned i något slags tillstånd av emotionell sparlåga.
Så i någon vecka har jag gått omkring o varit allmänt låg och utmattad. Det positiva är att jag nuförtiden alltid brutaltröttnar på att vara grinig efter några dagar o bestämmer mig för att ändra inställning o försöka se ljust på tillvaron igen.
Den här gången låter jag pretentiöst nog Kay Pollaks bok "att välja glädje" hjälpa mig in på rätt spår . I am such a drama.
Börjar faktiskt sent idag o läste DN o åt ambitös långfrulle imorse. Efter en stunds vila bestämde jag mig för att ta tag i träningen inför tjejmilen med E i augusti. Har visserligen legat i o tränat som vanligt, regelbundet oftast flera gånger i veckan. Men har bävat lite för att utöka passet till en längre sträcka med mer intensitet, då en matthet legat latent i kroppen en period.
Höll på att sacka samman några gånger, men den tydliga mentala bilden av att fixa det hjälpte mig att ta mig runt hela sträckan med en riktigt hyffsad takt dessutom. Är stolt.
Out and about
För ett par timmar sedan kom jag hem från Göteborg. Skulle egentligen komma hem ikväll med X2000 men dissade returbiljetten då jag lyckades få tag i en flygbiljett istället. Miljöbov eller ej. Åker till Tyskland sjukt tidigt imorgon bitti och var inte jättesugen på att komma hem och bara vända i dörren.
Götet var fantastiskt och besöket var verkligen balsam för själen. Miljöombytet fick mig att äntligen koppla av på riktigt.
Syster och jag hängde mest hemma på kammaren och pratade oss igenom nätterna med rosévin och halloumiost som tredje part. På dagarna promenerade vi runt hela staden, hoppade på en spårvagn då och då, besökte en gigantisk marknad i majorna och satt på små svindyra fik i Haga.
När jag kom hem idag möttes jag av en ytterst ordningsam lägenhet och en bukett blommor på köksbordet med tillhörande lapp. Blev otroligt glad!
Har lyckats få svinont i halsen men det gör inte så mycket för jag känner mig så glad just nu. Skulle faktiskt våga kalla det lycklig.
Bitterfittness
Igår kväll hamnade jag framför melodifestivalens semifinal och skrattade hjärtligt och kanske lite hånfullt åt Norges bidrag. Önskar att jag haft den där spola tillbaka funktionen som H har, men kanske var det tur att så inte är fallet.
Har mer och mer börjat se det mesta ur hobby genusperspektiv och får bittersmak i munnen av allt sensuellt åmande och kråmande och sexualiserande i rutan. Försöker lugna mig själv med att melodifestivalen i sig är ett ganska oigenomtänkt hyper-jippo där underhållning är det primära men hamnar redan där i en fight med mig själv eftersom jag någonstans uppenbarligen associerar underhållning med hudutfläkande ormande.
Sad enough är dessa sparsamt paljetterade danserskor(och för all del dansare, men där blir det hela av okända skäl mer tragikomiskt) tjejer som allafall jag ville bli som, se ut som, eller iallafall ha som kompis eller syrra i min barndom. De var glittriga och coola och per automatik även snälla och säkerligen fantastiska att ha att göra med.
En annan sak som gör mig aningen uppgiven är Ballar av stål. Visst, det är roligt, jag garvar ihjäl mig åt den där röda jobbiga jäveln som springer runt och gör livet surt för folk och jag vänder mig i skrattvåndor åt den där Soneby snubben som går in och gör fet-bort sig på Stadsbiblioteket och slutligen förs bort av väktarna.
Jag skulle gärna skratta lika gott åt tjejerna i programmet, men skrattet fastnar liksom i halsen innan det ens kommit halvvägs eftersom det är så fetstilt att det är just tjejer. Och för att vara roliga tar de till det uppenbara. Det "sexiga". För är det inte tokroligt att en fräsig blondin går fram bara sådär och försöker lägga an på någons pojkvän helt ohämmat? Ska pojkvännen (som i många fall varit oroväckande vek) nappa eller inte? tihi så spännande och skoj.
Eller vad sägs om tjejen som går ut heelt själv ( oh så normbrytande) och raggar upp någon och när killen börjat dregla ner sitt ölglas ringer hon dit sin kraftigt överviktiga polarinna (här skrattar publiken högt, särskilt killarna) ve och fasa så hemskt och tokigt och stackars killen.
Det är uppenbart osmakligt. Tjejerna kör på sextemat för att det är det enda sättet man som tjej kan vara verkligt rolig på (?) eller för all del öka sina chanser att vinna melodifestivalen.
Nu gled jag visst in på ett helt annat spår. Bäst att sluta för annars kommer jag sitta här i timmar och skriva.
Hasta luego.
Före--->Efter?
I am...Vanessa?
Idag är jag sjuk. Efter tre dagars nära nog killing huvudvärk kröp jag till korset imorse genom att ringa och sjukanmäla mig. Gick och la mig klockan nio igår kväll med febrigt ömma muskler och vaknade med samma oangenäma känsla av att ha en liten krabat sittande bakom ögongloberna i full färd med att liksom peta ut ögonen inifrån.
Har varken tid eller minst av allt lust att vara hemma, men det är ju oftast just då miss bacteria slår till.
Tanten gick helt uppenbart in i någon typ av fågelroll imorse och gav sig inte förrän jag i öppenhjärtlig desperation och med tårfylld stämma skrek åt henne att vara tyst. Häromnatten var hon helt bananas och pojkvän knackade till slut näven i betongväggen för att tysta henne om än inte för evigt, så iallafall för en stund. Önskad effekt uteblev och ersattes med en minst lika hårhänt serie av aggresiv knackning. Undrar hur hennes kvisthänder klarade det. Efter det låg jag vaken i flera timmar i ren ilska.
För övrigt har jag några händelserika veckor framför mig.
Har förresten färgat "utväxten" hos frisören jag lovade mig själv och alla andra att aldrig återvända till bland annat på grund av allmänt otrevligt bemötande . Så blev det iallafall och jag blir nog tvungen att upprepa tidigare svurna ed med tanke på att mitt hår är så ljust att det drar åt rosa-lila (det är sant).
Men utseéndet är inte allt, så det är bara att undvika speglar och om jag trots allt skulle hamna framför en är det bara att le och låtsas att det är en främling (det är det ju på sätt och vis).
Som sagt, yta är sekundärt, men jag kan inte hjälpa att jag just nu dagdrömmer om att förvandlas till en mörk skönhet a´la Vanessa Hudgens.
Nu nu nu
Valborg
Har just varit ute på lunchdejt med min älskade som är ledig den här flådiga valborgsdagen. Själv jobbar jag i vanlig ordning men det är helt ok, ingen fara på taket.
Hela mitt liv sker i princip i den här fina förorten. Det är lite som en seglivad men ganska soft såpopera. Allt händer runt hörnet, åtminstone inte särskilt ofta längre bort än Odenplan. Har själv många gånger föraktat småstadsbor som hänger på lokala puben, jobbar på bruket i byn, fikar på krita på panschishaket och ser en tur till grannorten som ett exotiskt äventyr. Okej, den nivån är väl inte riktigt aktuell för min del, men helt långt bort är det ju inte. Jag bor, jobbar, fikar, handlar, tränar och hänger här. Gömmer mig gärna bakom att jag faktiskt inte är uppvuxen här ( snarare 20 min bort) och att det här är en upcoming närförort till Stockholm och inte en avkrok till typ Gävleborg.
Ikväll blir det en favorit i repris med grillning och vin hemma hos fina H och hennes superkille.
Självklart här i förorten. Och blir det utgång så är det på den lokala krogen, är faktiskt grymt drag där ibland.
Om så är fallet ikväll, kan vi kontrollera från balkongen innan vi går dit.
Finfin helg
Fredagskvällen blev ytterst trevlig trots min taskiga hälsa och en till en början förfärliga sinnestämning. H och jag var olidliga redan efter ett halvt plastglas med vitt vin och efter skrattfylld grillning på innergården förflyttade vi oss in till soffan och tittade på Dude where is my car. Tror alla förutom H somnade till minst två gånger var i deras gigantiska soffa.
Igår kväll firades E med middag på Thailändska Sabai Sabai. En mycket trevlig och sansad tillställning blev det. De har dessutom sjukt god mat.
Idag är jag ensam hemma och strosar runt i plyschbyxor och grisrosa tischa med DN:s tusen delar som sällskap. Var ute och joggade med sambo imorse, vilket var asskönt eftersom att det hastigt och lustigt blivit sommar. Planen var väl lite halvt att träffa syster idag, men liksom förra söndagen anar jag att våra totalt olika dygnsrytmer kommer att sätta käppar i hjulen. Istället blir det tvätta och kanske glida ner till centrum en stund. Rätt skönt att för en gångs skulle bara hänga runt i mitt eget trevliga sällskap. Funderar på att gå loss på den där hälsoörten ( eller roten kanske man ska säga, men det låter lite pervo på något vis) Rosenrot, någon snygg T-shirt och kanske ett par joggingskor. Får i och för sig inte lön förrän imorgon, men oh well.
Nu messar syster. Kanske att hon och mamma kommer och fikar sedan. Eller så möter jag dem i stan. Gah, decisions decisions.
